Steka biff, eller annat ädlare kött

Utbildning:

Den dagen man slutar lära sig något nytt, tja då är det nog ganska kört. Jag har alltid försökt steka min biff, entrecôte eller oxfilé för hand. Jag har ansett mig vara så duktig så att köttet blir perfekt varje gång jag steker eller grillar detta. Jag kan avslöja att jag inte alltid har haft rätt. Många är de gånger då det varit alldeles för blodigt och det har hänt att det blivit lite väl stekt, och därmed torrt.

Termometer

Detta redskap torde vara ett av de viktigaste i köket, anser jag numera. Den skicklige kocken känner på sitt kött och vet när det är exakt så som han/hon vill ha det. Jag är icke där, och då får det bli hjälpmedel. En termometer i köttet, så blir det exakt som jag vill ha det, varje gång.

Temperaturer.

I nötkött så handlar det om temperaturer mellan 55 och 70 grader. Den undre temperaturen ger dig en blodig biff, den övre en välstekt biff. Sedan har du femton steg till att välja mellan.

Jag fick vår att bli 58 grader. Då fanns det lite rosa i mitten. Den blev alldeles utmärkt. Jag försökte känna på biffen. Hade jag valt min gamla metod, så hade jag haft i den i ytterligare någon minut innan ja tagit upp den. Med resultatet att den blivit för torr. Nu var den perfekt. Jag la upp biffen och lät den ligga på tallriken i sju – åtta minuter innan vi satte oss till bords. Så totalt fick den vila i ca tio minuter innan vi började äta. Det var säkert också en bidragande orsak till att det blev så bra.

Det är bara att inse att termometern framöver blir lika viktig som stekpannan. Nu gäller det “bara” att komma ihåg alla dessa grader som det ska vara för att få allt kött perfekt.

Ryggbiff stekt till 58 grader, med termometer.

Ryggbiff stekt till 58 grader, med termometer.

Kortspel och regler

Ibland händer det att jag spelar kort. Inte för att jag är så bra på det, men det underhåller mig ett tag. Ganska skoj är det. Det är, oavsett vilket kortspel, nyttigt att kunna reglerna. I vissa fall till och med nödvändigt. Spelar du kort på nätet, ja då håller datorn reda på reglerna. Spelar du i verkligheten, så måste du kunna det själv eller hoppas på att dina medspelare kan reglerna.

Jag har emellanåt spelat både poker och Black Jack på nåtet. Mest har jag spelat utan pengar, det blir ett annorlunda upplägg då. Jag kan ändå lära mig grunderna i olika taktiker och så småningom, när jag känner mig mera säker, kanske jag ska gå ut på nätet och dra in stora pengar. Jag tror i och för sig inte det eftersom jag saknar det tålamod som kan behövas. Jag vill att saker och ting ska gå fort. Poker på nätet kräver tålamod, har jag hört. Och det är ingen höjdare för min del.

Känner du för att lära dig om reglerna i olika kortspel, ska du ta dig en titt på denna länk, Kortspelsregler.

Lycka till.

Viña Maipo Cabernet Sauvignon Merlot

Mapio

Mapio

Här är en blandning av Cabernet Sauvignon till 85% och Merlot till 15%. Vinet kommer från Chile, Viña Maipo som grundades 1948 i Maipodalen, några mil söder om huvudstaden Santiago de Chile. Maipodalen är ett av Chiles äldsta och mest prestigefyllda vinodlingsområden. Vinhuset Viña Concha y Toro är ett av de största vinproducenterna i området och detta vin har funnits i Sverige sedan 1996.

Vinet har en doft av blåbär, plommon och lite choklad. Medelfyllig smak med lite strävhet och lång eftersmak. På systemet är det en beställningsvara med nummer 87097.
Svenska distributör är Concha y Toro Sweden dotterbolag till det Chilenska bolaget.

Vinet passar bäst till lite tyngre mat som nötkött, gärna grillat och till ostbrickan, då med smakstarka ostar.

Hälge

Helge - rödvin

Helge – rödvin

Ja, innan ögonen trillar ur… Hälge trodde jag var en seriefigur. Och där misstog jag mig ordentligt. Vinet stod framför mina ögon vid fredagens besök på Systemet. Ja, det var bara att lägga i korgen, helt osett. Sådanan spontana inköp kan bli både en höjdare och något som kan hällas ut i slasken…

Vinet är Franskt från Rhônedalen. Det är framtaget av Stockholm VineLab tillsammans med serietecknaren Lars Mortimer, han som tecknar bland annat serien om Hälge. Tanken är att vinet ska passa ihop med vilt. Och det gör det. Det medelfylliga vinet med inslag av fat, viol och peppar fyller väl sin funktion. Vinet är fruktigt, vilket gynnar mina smaklökar.

Vinets druvor är den spanska Grenache och ”Persiska” Syrah. Kommer vildheten från den spanska inslaget och mystiken från Persien? Ja, kombinationen är ganska vanlig i Rhonedalen.

Vinet kostade 75 kr på Systembolaget och har nummer 6485. Väl värt att smaka och ha hemma.

Prästens lilla flicka

Jaha, nu har jag fått en bok alldeles gratis. Prästens lilla flicka. Det är Susan Casserfelt som har skrivit den. Jag ska just nu börja läsa den. Har läst baksidan, och det verkar mycket lovande. Recension kommer så småningom. Nu ligger ca 350 njutbara och olästa sidor framför mig. Det blir en riktigt fin helg…

20130601-074008.jpg

En dag på standen

Sitter här i novembermörkret och tänker tillbaka på sommarens strandliv. Vi var där med barnbarn, barn, hund och lite tillbehör. Det förutsätts att det är varmt och att solen står högt i skyn. På vissa stränder får man köra bil ända ner till strandkanten, Mellbystrand och Skummeslövsstrand är två sådana, där en del av Skummeslövsstrand även tillåter hundar. Riktigt bra.

Så då ska utflyktsväskan packas. Är barnbarnen med så ska det finnas kanelbullar och saft. Kakor, nja våra barnbarn tycker inte riktigt om det, och det är jag glad för. I stället är det andra ätbara saker, kanske en kall välgrillad kyckling eller en Coslow-sallad. Det ska vara lite stuns i och det ska smaka mycket. Det är saker som även vi vuxna uppskattar. Kaffet på termos är självklart. Och om nu hunden följer med, så ska han ha vatten, mycket vatten.

Vid ankomsten till stranden backar man in bilen så att bakluckan är mot vattnet. Det är praktiskt, då kan vi ha bakluckan öppen och hunden kan välja var han vill ligga. Vi vuxna krämer ner oss i var sin stol och barnbarnen bygger sandslott. Men innan allt detta mys måste vattnet undersökas, åtminstone om det är badvänligt rent temperaturmässing. Så på med badkläder och ta de små försiktiga stegen ut i vattnet. Ofta tycker åtminstone jag att det är alldeles för kallt. Barnbarnen tycker inte det. Jag får bita i det sura äpplet och följa med. När kroppshyddan har kommit under vattnet brukar det bli ganska skönt. Lite lek och lite stoj senare går vi upp. Där serveras det medhavda. Det gillar barnbarnen, sitta insvept i ett badlakan, lite huttrande, dricka saft och äta mormors goda hembakade bullar. Då är det fest på Skummeslövsstrand. Jodå, även hunden får smaka av mormors goda bullar, dock får han ingen saft. Han är relativt nöjd med att bara få följa med. Blir det dessutom en kanelbulle, ja då är lyckan fullständig.

En dag på stranden med barnbarn, hund, kaffe, hembakta bullar och saft. Så enkelt, så uppskattat.